Detta låter som jordens mest tragiska liv. kanske är det det också, kanske inte. Jag sa upp mej från jobbet i torsdags...Jag å chefen går inte ihop å jag berättade för honom att jag tyckte han var ett ASS och ALLT därtill...kände väl att det var dax att gå vidare med mitt liv. Så nu letar jag förbrilt efter et nytt jobb. Har ett på G så d ska nog ordna sig...var på Damien Rice förra veckan...oj...kolla bilden där nere! Taget med en dålg mobil så man ser inte hur nära vi var, men d var vi! Nära!Jag behöver upp-piggning...ge mej

Dagen var skön. Först Brunch på String och sen en långpromenix i solen! Lite bilder kommer!

Vad gör man egentligen när kroppen berättar för en att man måste ändra på något i sitt liv men man inte vill lita på signalerna? Hjärtat längtar ju?Ska man sitta och vänta eller ska man förstöra det man tror på och vill i det långa loppet? Jag måste vänta. Jag får tålmodigt sitta och titta på medans kroppen läker.

Hur kan min azureus-gubbe vara "nöjd och glad" över att det tar 12 timmar att ladda ner ett avsnitt av Prison Break? Det är för mig ett mysterium! Helvetesgubbe! Rooney föresten...bra band! =)

Come mama come papa and sit you down by meCome sit you down by me and pity my caseMy poor head is achin' my sad heart is breakin'My body's salvating and hell is my doomPlease send for the preacher to come and pray for meAnd send for the doctor to heal all my woundsMy poor head is achin' my sad heart is breakin'My body's salvating and I'm bound to die